Som tränare för Byttorps IF och då i ett lag som kommer underifrån så har jag fått upp ögonen för ett problem som inte alls är så lyckat för handbollen. Det har tidigare diskuterats om farmar/U/B-lag i vanliga serier kontra egna serier då enbart för B-lag.
Det finns flera exempel på hur jag nu menar. Borås HKs förstalag lirar i div 1. De kommer ha en sex-åtta man som förstärker deras trupp till i år. Seniortruppen har två lag i seriespel. Alla killarna vill spela matcher och kommer naturligtvis matchas i de två lagen. Problemet är bara att det ena laget spelar i division fyra. Alltså kommer man ha massor av spelare som håller division-1 klass i matcherna flera serier längre ner. Kontentan blir att om man som ett vanligt division fyralag vill vinna serien måste du hålla division ett klass!! Alltså det räcker inte att vara bäst bland lagen i serien som inte har ett förstalag högre upp (som kan förstärka sitt lag då i några matcher, då och då eller i alla) Det blir väldigt orättvist oavsett!
Det är här systemet faller eller inte hänger med. Vad finns rättvisan eller det sportsliga för vanliga divisionfyraspelare när det kommer ner killar som håller för spel flera serier högre upp? Killar som har ambitioner att spela i eliten och tränar därefter. Mina killar vill spela på en lägre nivå och då vill man inte bli överkörd av killar från serier högre upp.
Alltså steget är för stort – en eller två spelare till ett lag i division fyra från division ett gör en jätteskillnad!! Titta bara när Jimmy Otter spelade alla matcher för Countrys förstalag ett år, men även de flesta i dess div 4 lag. Klart som 17 att deras andralag låg i serietoppen det året och matchade KFUM Ulricehamn ända in på mållinjen.
KFUM som slog Borås HKs förstalag det året i en träningsmatch höll alltså minst division 2 klass och det behövdes att KFUM var så bra för att vinna division fyra det året. Då bara för att HK Country hade med för bra spelare i många matcher i en låg serie.
Visst förstår jag att spelare som kanske inte platsar i ett förstalag skall gynnas av att spela i ett andralag och utvecklas den vägen – eller när spelare som varit skadade är på väg tillbaka att då möta sämre motstånd är en del av en rehab. Kanonbra! Men steget är för långt när spelare kan gå ner flera divisioner.
Förra säsongen mötte vi BHKs andralag i två matcher. I den första hade våra motståndare ett antal som tränade med förstalaget men inte så många som spelade i division 1. Vi överraskade både oss själva och BHK med att vinna den matchen. Hur tror ni BHKs uppställning såg ut till match nummer två, returmötet?
Självklart hade de med massor av spelare som lirat i förstalaget under säsongen. De hade med sin skyttekung Adam Lillvik som visserligen var knäskadad, men straffskytt i division fyra skulle ha vara – han som lekte in straffarna i ettan skulle nu plötsligt i en enda match linka in och göra mål i division fyra. Man hade till och med en otillåten spelare – för att förlora ett derby mot Byttorp igen ville man inte. Så vanliga divisionfyraspelare ville man inte chansa med. Tror ni de hade samma uppställning i bortamatchen i Skövdetrakten omgången innan? Nej, såklart de inte hade. Dit vill ingen från ett elitlag åka för en match i fyran om man inte måste, sååå kul är det inte.
Ett lag som finns i fyran men har ett förstalag högre upp håller aldrig liknande standard hemma som borta eller är lika bra de sista matcherna på året som i början. (Eftersom spelare inte får dubblera sista fem omgångarna)
Handbollen behöver titta över reglerna! Det kan inte vara vettigt att ett lag skall behöva hålla division ett-klass för att få en ärlig chans att gå upp i division tre!
Fotnot:
Detta var tänkt som ett öppet brev till Handbollsförbundet. Styrelsen i Byttorp höll med mig i sak och bara jag tog bort alla namn i texten var det ok att skicka till förbundet. Jag vill inte ändra något så jag publicerar texten här istället - hoppas den kan skapa opinion på något sätt!
