tisdag 14 mars 2017

Här kommer min personliga betraktelse av fenomenet Lustans lakejer.

2016 Det var någon gång i april/maj. Jag hade varit i Örebro och sett Johan Kinde soloprojekt och den CD som jag själv varit med att sponsra till hade precis kommit ut (mitt namn finns på konvolutet). Den innehöll bland annat riktiga mästerverk som 'När Johanna ler' och en lysande duett, en akustisk version på en Lustans låt 'En natt som denna' som sjöngs med fina Elin Lanto. Jag borde varit nöjd, men jag hade läst på nätet att Johan Kinde hade tröttnat på att turnera med Lustansgänget (som var då). Det var någon som kände Kinde personligen som uttalade sig. Åtta månader tidigare hade jag i Eksjö då sett det som kanske var LLs sista offentliga spelning? Det började kännas tomt....

Det kanske var i slutet av augusti eller någon gång i september som man började ana att något var på G. Plötsligt byttes omslagsbilden på LLs Facebookssida till en äldre och genast började spekulationerna om nya spelningar, och inte bara det - det pratades om fd medlemmars återkomst! Det blev en spännande väntan sedan började det poppa upp olika datum och olika städer för spelningar!

Konceptet var att köra en typ minneskonsert med hela albumet 'Uppdrag i Geneve' och då med tre av fyra originalmedlemmar från plattan + övriga hits bandet gjort. De tre var: Johan Kinde, Tom Wolgers (Kinde skrev det mesta av texterna på albumet, Wolgers det mesta av musiken)och trummisen Christer Hellman.

Förstärkta med gitarristen Anders Ericson som var med i LL 82-86 (och dessutom skrev låtar, bl a på albumet 'Lustavision'), Julian Brandt som nu varit basist i LL sista tio åren(?) och Fredrik Hermansson som var med i Kindes soloprojekt i våras.

Snabbt blev sju konserter bokade och jag som i våras kände en sådan frustration över att kanske inte mer få se bandet tänkte: - Hm, hur många av dessa sju kan jag se? Vem vet - detta kanske är sista rycket? Först ut var i Sundsvall, det var liiite för långt bort. Den andra var i Sthlm mitt i veckan - det gick inte för jobbets skull. Men sedan! Till Örebro, Göteborg, Linköping, Halmstad och Malmö köpte jag biljetter. Det var ju inom lagom avstånd och jag hittade rätt billiga tågbiljetter.

Så på fredagen den 18/11 så fick jag sluta en timma tidigare för att hinna med tåget till Örebro och min första LL spelning på 15 månader!

1981/82 Egentligen började allt den vintern. Min bäste vän Gunnar propsade på att vi skulle åka och besöka en fd klasskamrat till oss som heter Thomas. Väl hos honom spelades det massor av musik och vi satt och tjötade gamla minnen och en massa artister vi gillade. Då ville de båda spela plattor med ett nytt band som dykt upp på den svenska marknaden under 1981. De hette Lustans lakejer - bara namnet var ju häftigt! Två plattor var redan släppta och vi lyssnade på båda i sträck. Första gången tyckte jag väl att det var lite sisådär. Mina vänner ville vi skulle spela dom igen direkt och andra gången jag hörde 'Uppdrag i Geneve'-plattan så var jag hooked! Jag fick med mig ett kassetband med ena albumet på en sida och det andra på motsvarande.

Under de kommande åren spelades LL på varje förfest och ja, de lugna låtarna dagen efter då man kanske inte var på topp. Jag såg tidigt bandet live. Först på Kungstorget nr 14 som var ett inneställe då, och dagen efter på Lobo vid Järntorget i Gbg. Det var bara sååå bra!

När nästa album kom, 'En plats i solen'. Det var väldigt bra men vi blev lite förvånade. Låtarna var visserligen grymma men soundet var något depressivt ibland. Texterna var lite mindre ytliga och mer personliga och berättande. Plattan kom även ut på engelska med den underbara låten 'The texture of her skin' med. vilken inte fanns på den svenska versionen. LL tyckte nog också det lät lite deppigt i förlängningen för snart kom det ut en poppigare och gladare version av Läppar tiger, ögon talar. Dessutom under denna tid såg jag mina idoler på Rondo två år i rad!

Ungefär hit tyckte vi grabbar Gunnar, Håkan (Giuseppe), Thomas m fl att LL var enormt bra. Vi gillade musiken och vi älskade texterna Kinde skrev och sjöng ju om oss och det som vi ville uppleva. Det var våra drömmar det verkade som han upplevt. Kinde var gud!

Om de första albumen knappt hade en dålig låt så blev det annorlunda med de två sista i första halvlek (som tog slut -86). 'Sinnenas rike' och 'Lustavision' hade några kanonhits men även riktiga lågvatten som 'Lorely'. Kinde var ensam kvar av det som kan kallas de ursprungliga medlemmarna (men här hade Anders Ericson kommit in som parhäst) och hade fört in musiken mot typ amerikansk gitarrbaserad radioskval i sin iver att utvecklas och hänga med så tappade Kinde sin musikaliska identitet och egentligen avvecklade han sig själv.

Sedan följde några magra år där vi fick nöja oss med det gamla innan jag, kanske 1990 hörde en låt som hade ett grymt intro som Kaj Kindvall presenterade på Trackslistan. 'Bakom min rygg' hette den och det var Kinde solo. Följande album som hette 'Lögner' var rätt ok faktiskt. Just låten 'Lögner' har en text som är lysande bra! Det kom någon platta till där runt 90/91 solo med Johan Kinde som visserligen hade sina 'guldkorn' men mycket var slätstruket.

Fram till -99 kändes det som det var slut med LL och mina vänner och jag, nu hade en ny kompis - Martin (Tjuren) dykt upp som också han var frälst på LL trodde nog inget mer skulle komma. Då plötsligt dök 'Åkersberga' upp! och så jumla bra det var! Så här skall det ju låta Johan rätade upp sin musikheder vi fans var helt saliga. Vilken enormt bra platta! Nu var musiken där igen och texterna var så oerhört bra men förändrade. Kinde hade blivit äldre och var från och med nu den gamle förföraren som tittade tillbaka på sitt dekadenta liv. Vi grabbar var också äldre så vi kunde fortsatt känna igen oss, även om vi inte var i närheten att vara lika häftiga som i Kindes texter! Videon till 'Vackra djur gör fula saker' är så mästerlig att den fortfarande står sig! LL var tillbaka vi ville ju ha mer - men det tog stopp igen.

Under några år så missade jag all information om spelningar och annat. Man läste mindre och mindre dagstidningar och jag vägrade gå med i Facebook. Ända tills en tjejkompis i USA ifrågasatte mitt beslut och dessutom så sa folk till mig att man får mycket information numera från Fb. Konserter och spelningar från olika band och dyligt. Under dessa år var det konserter i Gbg som jag helt enkelt ingen info hade om - vilket var knäckande när man sedan läste någon recension i GP eller GT eller någon på stan sa att de sett LL.

Internet hade jag dock och på något som hette DC++ hittade jag flera maxiversioner och någon liveinspelning. Det bästa från DC++ var en hel konsert Kinde hade gjort på 'Trägårn' 2004. Då enbart med ett piano där Mats Tärnfors satt och klinkade. Detta är kanske första gången Herr K försökte sig på något avskalat? Den spelningen var verkligen bra! Då, på Trägårn hade det tydligen släppts en singel också. Jag hade ingen aning!

Först några år senare så hittade jag på 'Bengans' webshop singeln med 'Rid i natt'. En mycket bra låt! Jag blev så himla uppspelt och glad, framför allt av klubbversionen! Just den spelar jag stenhögt för alla när det är party numera och när folk som inte hört LL så mycket hör låten så tycker alla att det inte är så dumt!

Men innan jag hittade den singeln så uppträdde LL i Melodifestivalen. Jag var såklart på plats i Scandinavium men när låten inte gick vidare - så gjorde jag det. Tog mig ut från arenan till en närliggande pub. The Ark vann nog deltävlingen och alltihop till slut. Kindes låt påminde om något LL skulle gjort. Men den kändes inte färdig och genomarbetad. Så trots besvikelsen då, var det nog rätt att den åkte ut. Än värre var att på tisdagen innan. Då hade man en gratiskonsert på Centralstationen i Gbg. Just den dagen hade jag tackat ja till att jobba och tjäna hyfsat stora pengar. Så satan, jag hade inte råd att tacka nej så - den LL-spelningen missade man också..

Jo en spelning här någonstans såg jag. Det var på Stora Scen på Liseberg och LL som brukar spela efter mörkrets inbrott, fick nu spela i stark kvällssol! Kinde svettades rejält kan jag säga! Tror den var något år före Melodifestivalen eller så var det efter?

Några år senare, kanske 2008-2009? Försökte Kinde för andra gången sig på några akustiska spelningar. Hur mycket det blev av det hela vet jag inte men det var på TV4 och en spelning på Jazzhuset i Gbg som jag känner till. 'Giuseppe'-Håkan och jag var där och visst lät det bra - men kom igen det är LL vi vill ha! Den lugna versionen av 'Begärets dunkla mål' var suverän, och på TV4 kunde vi höra en tidig version av 'Eld och vatten' som sedan blev så bra i duett med Jenny Silver!

2010 På vintern började det gå ett rykte om en stor konsertturné i Sverige med gamla 80-tals band. Ultravox, Alphaville, Human League, Howard Jones och Jakob Hellman. Efter ett tag även då Sveriges bästa band från den tiden Lustans Lakejer. Vi var åtta personer som åkte till Varberg där det skulle vara 80-tals fest vi fästningen. LLs framförande i kvällssolen var lysande! Framför allt Kindes kommentar: Jag har mycket bättre utsikt än Er. Vi ser solnedgången, oerhört vackert - ja, Ni ser ju bara oss! Det skulle vara en nostalgiafton men Johan kunde inte hålla sig från att för första gången spela 'Det verkade så viktigt då' och hoppet om en ny platta tändes hos oss.

Är man inte med i ett stort skivbolag så är det svårt att göra en platta nuförtiden. Men inte så lång tid efter 80-tals turnén var över började ett ryckte gå att en ny platta var på gång. För att ha råd att göra den behövdes några sponsorer, så tre-fyra 'rika göbbar' pröjsade Kindes nya LL-platta. De hade bara ett krav: Det skulle låta som en uppföljning till 'Uppdrag i Geneve'. Annars hade Johan fritt spelrum.

I jan-feb 2011 kom således plattan 'Elixir' ut. Alltså vart enda spår var helt kanonbra! Litet plus för duetten 'Eld och vatten' med Jenny Silver. Den första duetten i LLs historia. Som fan var man på moln. Vilka låtar! Vilka texter! The man was back!

Strax efter skivsläppet var det en tvåtimmars konsert på Debaser medis i Sthlm. Det var helt lysande. Första timmen spelades låtar från den sista plattan och den första, som då var 30 år gammal. Den första tycker jag är lite dåligt producerad, men här live fick vi höra versionerna i perfekt ljud och jäklar vad bra! Andra timmen var det 'hits' och man hade ståpäls efteråt! På den konserten gjorde både Tom Wolgers och Christer Hellman tillfälliga comebacker i bandet, för att nu 2017 vara tillbaka helt.

Under våren/sommaren 2011 dög det upp två konserter i Gbg. Liseberg gick tidigt ut med att bandet skulle spela på 'Taubescenen' och den andre som skulle gå av stapeln tidigare spelades på 'Musikens hus' i Majorna. I Majorna var det alldeles för lite folk, man kände hur det inte lyfte riktigt varken hos bandet eller publiken. Jodå det framfördes proffsigt men - då var det annat på Liseberg. Just när det började och under den första låten var det så lite åskådare runt scenen att jag skämdes. Men som brukligt på Liseberg så dök folk upp först när det börjat. Jag såg på killarna hur de plötsligt fick sträckta ryggar och hur inspirerade de blev. Jag lutade mig fram och kollade runt. Det var knökefullt!

Under de kommande åren såg jag LL en gång på Nalen och en gång i Gbg på 'Electric winter'. Bra framträdanden med lite olika låtar ur den fantastiska katalog av sånger Kinde skrivet. Men på dessa konserter blev det också på ett avspänt sätt en chans att träffa medlemmarna i bandet och få bli fotograferade med dom. Christer Hellman var då tillbaka ordinarie som trummis. Jag har tidigare under åren då jag träffat på Kinde inte viljat störa eller tränga mig på. Typ, lämnat han/dem i fred. Men här kändes det rätt. Dåvarande flickvän hade också tagit ett grymt foto som Kinde verkligen ville ha och ett tag använde som profilbild på Facebook efter vi mailat honom det.

På sommaren 2015 var det som brukligt en Eksjö stadsfest i Småland. På fredagen spelade LL och på lördagen Johan Kinde solo. Per-Inge (Mattsson) och jag var där. Vi båda tyckte samma. Fredagens spelning var strålande medans lördagens inte höll samma klass. Det var denna LL-spelning som man ett tag trodde skulle bli den sista...

På Tv har man nu haft programmet 'Så mycket bättre' under några år. Många bra artister har varit med, men inte Sveriges bästa. Det är mycket märkligt att en sådan ikon inom svensk musik inte får chansen. Kinde har ändå skrivet för/till Orup (alla texter på plattan född fjärde september), Alcazar, och texten till Christer Sandelins dunderhit 'Den hon vill ha'(det är jag).

Jag mailade Herr K och frågade lite om det, men han hade inte blivit tillfrågad då och ville väldigt gärna vara med. Så det blev ett mail till produktionsbolaget Mastriff och inlägg på diverse sidor som TV4 har och på sociala medier. Jag har i alla fall gjort mitt för att påminna dom om Johan. Så vill de få sitt TV-program att bli så mycket bättre - ta med JOHAN KINDE!

Vinter 2016 Så satt jag där då på tåget till Örebro 161118. Det kändes kul som 17 att få åka iväg och förväntansfullt över det som komma skall. Jag skulle träffa en gammal handbollskompis Jerker Lindgren innan och ta någon öl, och så jumla trevligt det var! På vägen till 'Frimis salonger' såg jag ett gäng killar komma gåendes på gatan jag kände igen. Jag hade innan lagt upp en bild på LLs sida med de fem biljetter (av de totalt nio spelningar jag skulle se denna vinterturnén) jag redan köpt och när jag gick fram till Kinde, presenterade mig och frågade om vi kunde ta en bild ihop så sa han direkt: Självklart - och tack för all support! Det kändes rätt kul!

Konserten i Örebro och även den i Gbg veckan efter var riktigt bra. Alla låtarna var enorma utan 'En sång om syrsor' En låt som jag inte gillar men jag märker på varje konsert att många andra gör det och det är alltid allsång så jag får böja mig. Sedan följde Linköping och där hände något. Handbromsen började släppa. Likt en fotbollspelare under försäsongen så började nu artisterna hitta sina positioner, komma in i matchen och få lite scenvana igen. Vilket gjorde att nästa spelning i Halmstad blev fantastiskt kul att se! Även följande i Malmö höll lite högre klass men där var Kinde hes men rösten klarade sig.

Det roliga var att efter konserten i Malmö hängde några stycken kvar som skulle gå på 'LL-efterfest' på en klubb neråt gatan. Plötsligt kommer bandmedlemmarna ut på scen igen och skall samla in sina penaler. Johan Kinde fick syn på mig och ropade fram mig till honom. Då hade Tom (Wolgers) och han suttit och snackat och kommit på att något måste vi göra för 'honom som ser alla konserterna' så Kinde bad mig kontakta honom via Messenger inför nästa spelning jag skulle på. Lite sköna bilder fick vi också på flera av bandets medlemmar.

Ingen förväntade sig fulla hus. Ingen förväntade sig att soundet skulle vara så bra! Och ingen förväntade sig att trycket på biljetter och att få se bandet skulle vara så stort. Så de första sju bokade konserterna blev efter hand mer än dubbelt så många! Eftersom det var utsålt på Nalen bokade man en extra konsert in i januari som var tänkt som turnéavslutning. (Istället blir turnéavslutningen i Uppsala i slutet av maj. Alltså ett halvår senare). Men folk ville ha mer så det lades till ytterligare konserter. Göteborg där det också varit utsålt fick en till men även Jönköping, Karlstad, Borlänge, Hultsfred, Karlshamn, Norrköping, Kalmar, Ystad, Uppsala och någon till lades till spelställen som ville boka LL. Helt otroligt - och så kul för bandet!

Inför framträdandet i Jönköping hade Kinde ett nytt klassiskt citat. I en intervju med Radio Jönköping sa han på frågan om det fortfarande var så att kläderna är viktigare än musiken? Reporten syftade då på det gamla citatet från början av 80-talet som retade gallfeber på etablissemanget då. - Nej sa Kinde, Nu när vi är äldre så är sminket viktigare än kläderna!.

Ett annat tecken på en lyckad turné är att i januari fick LL chansen att visa upp sig i Tv igen. Man spelade låten 'Läppar tiger, ögon talar' i Bingolotto, där jag satt i publiken med min mamma. Hon som nu såg bandet för tredje gången (de två musikkvällarna på Liseberg hade hon sett innan)!

Konserten i Sthlm blev den bästa jag sett alla kategorier! Halmstad hade varit bäst hittills på turnén men Debaser medis 2011 var kanske den bästa från LL totalt annars. Men kvällen 21/1 på Nalen skulle bli outstandning. Publiken var med från start! Klappade, hyllade och jublade som 17! Ibland tycktes det som Kinde och grabbarna blev lite förlägna av det enorma mottagande. Dessutom hade man bytt bort låten 'En främlings ögon' tyvärr, men lag till 'Brustna hjärtans patrull' och fantastiska 'Vackra djur gör fula saker'! Det var magiskt bra. Efter konserten fick vi pratat med Christer Hellman och efter en stund hittade jag Johan Kinde i baren och bytte några ord med honom också, innan man salig vandrade till hotellet.

Två veckor efter Sthlm var det dags för extrakonserten i Gbg på 'Sticky fingers' vid Kaserntorget, nära Grönsakstorget. Vi var sex 'lustlakejer' som förfestade och det var goa grabbar, kompisar från förr. Riktigt kul att träffas och tjöta. Konserten blev nästan lika bra som i Sthlm men publiken var inte lika på tårna som där. Även om det även här var bra. Det blev något speciellt den kvällen för mitt i ett mellansnack så fick jag en hyllning från scen av bandet och Johan Kinde. Det kändes stort och surrealistiskt! Mina kompisar som var med blev något avundsjuka kan man säga!

Som man förstår är Lustans lakejer Sveriges bästa band enligt mig. Musiken, texterna och drömmarna de givit har betytt så mycket ja, hela livet. Det känns roligt att det fortfarande finns ett sug efter bandet. Att det finns fler som jag där ute som avgudar dom och att konsertlokalerna fylls.

Roligast är dock att vid senaste Nalen-spelningen bekräftade Kinde att det blir en ny turné till hösten, då med plattan 'En plats i solen' i centrum. Det vill säga en helt ny typ av konsert! Så jäkla häftigt det kommer att bli!

Foton: Per-Inge Mattsson, Marjo Sievänen, Per-Erik Persson, Klara Lindell och något från LL-fanssida på Fb, där jag frågat om publicering i blogg är ok.