26/6 en mycket speciell dag - och föräldrafunderingar

Bakgrund: Att jag har de två bästa ungarna i världen är det för Er som träffat dom inte så svårt att förstå. Egentligen var det en 'barnlek' att fostra dom. De bråkade sällan och mognade väldigt tidigt.

Eftersom tiden gick så växte de upp till unga damer och Emma skaffade sig tidigt en pojkvän, som hon snart bodde med, samtidigt ungefär som Sofia flyttade hem till mig på heltid. Oskar som Emma är sambo med är en mycket bra kille som jag säkert ger för lite 'cred' till som man har en tendens att göra. De har nu köpt sig en lägenhet i nya Asplyckan som precis varit byggstart på medans Sofia har jobbat, sparat pengar och väntat på att få åka till Australien på ett års utbildning.

Nuläget: Redan för över ett år sedan var det klart att Sofia ville till en utbildning i Australien. Problemet var egentligen bara: När skulle hon komma in på skolan? Vilken termin startade den? Och när skulle hon åka? Precis när skolan börjar - eller ett tag innan? Direktflyg dit - eller se något land på vägen? Under senaste hösten blev det klart att det var aktuellt denna sommaren och planerna intensifierades. Men när skulle hon åka? Samtidigt blev det klart på mitt jobb när de olika semesterperioderna skulle vara. Marjo och jag skulle ha tidigt och vissa veckor.

Efter en dels funderande och diskuterande vart vi skulle åka, så med tanke på våran budget detta år ville Marjo åter till vår älskade favoritstad Rethymnon på Kreta, men vi varierar en vecka av tre på ett helt nytt ställe, Agios Nikolaus. Problemet var att vi var tvungen att boka vår resa för att få något av de hotellen vi ville ha och detta gjordes innan jul. Sen blev det ju heltokigt för på våren här när det närmade sig avfärd för oss men även för Sofia så blev det bäst för henne att åka 3/7 - dvs en vecka efter vi åkt till Kreta.

Därför var det en mycket speciell dag igår. Resdagen till Grekland! Jag hade ångest, svårt att sova och mycket funderingar. Väl under dagen sen var jag lite snäsig och lättirriterad på allt och detta gick kanske lite ut över Marjo, försökte låta bli. Det var inte över vår resa detta var - utan det faktum att vi skulle åka före Sofia, hon som sedan skall vara borta ett år. Och just att ja hon kommer vara borta länge! Emma var ju utflyttad sedan lång tid - men nu när jag väl kommer hem från Kreta så är Sofia inte där längre, utan hon är också utflyttad - det kommer bli konstigt. Hon har ju ändå bott hos mig på heltid sista åren!

Ja, det blev en del tårar igår, samtidigt som jag var överlycklig över att få resa till Kreta med underbara Marjo så kändes det tufft att lämna Sofia. Hela dagen så pendlade känslor, funderingar och faktiskt lite ångest - hur kunde det bli så fel att vi åkte före henne? Nu får ju jag inte vara på flygplatsen och vinka och krama om henne när hon åker!! FAN!

Men å andra sidan måste man som förälder släppa taget och jag har tre veckor framför mig på Kreta med världens bästa, snällaste och vackraste flickvän man kan ha - jag får helt enkelt skärpa till mig och bli en man!!!

26/6 en mycket speciell dag - och föräldrafunderingar

Bakgrund: Att jag har de två bästa ungarna i världen är det för Er som träffat dom inte så svårt att förstå. Egentligen var det en 'barnlek' att fostra dom. De bråkade sällan och mognade väldigt tidigt.

Eftersom tiden gick så växte de upp till unga damer och Emma skaffade sig tidigt en pojkvän, som hon snart bodde med, samtidigt ungefär som Sofia flyttade hem till mig på heltid. Oskar som Emma är sambo med är en mycket bra kille som jag säkert ger för lite 'cred' till som man har en tendens att göra. De har nu köpt sig en lägenhet i nya Asplyckan som precis varit byggstart på medans Sofia har jobbat, sparat pengar och väntat på att få åka till Australien på ett års utbildning.

Nuläget: Redan för ett över år sedan var det klart att Sofia ville till denna utbildning i Australien. Problemet var egentligen bara ett: När skulle hon komma in på skolan, vilken termin startade den och när skulle hon åka? Under senaste hösten blev det klart att det var aktuellt denna sommaren och planerna intensifierades. Men när skulle hon åka? Samtidigt blev det klart på mitt jobb när de olika semesterperioderna skulle vara. Marjo och jag skulle ha tidigt och vissa veckor.

Efter en dels funderande och diskuterande vart vi skulle åka, så med tanke på våran budget detta år ville Marjo åter till vår älskade stad Rethymnon på Kreta men vi varierar en vecka av tre på ett helt nytt ställe, Agios Nikolaus. Problemet var att vi var tvungen att boka vår resa för att få något av de hotellen vi ville ha och detta gjordes innan jul. Sen blev det ju heltokigt för på våren här när det närmade sig avfärd för oss men även för Sofia så blev det bäst för henne att åka 3/7 - dvs en vecka efter vi åkt till Kreta.

Därför var det en mycket speciell dag igår. Resdagen till Grekland! Jag hade ångest, svårt att sova och mycket funderingar. Väl under dagen sen var jag lite snäsig och lättirriterad på allt och detta gick kanske lite ut över Marjo, försökte låta bli. Det var inte över vår resa detta var - utan det faktum att vi skulle åka före Sofia, hon som sedan skall vara borta ett år. Och just att ja hon kommer vara borta länge! Emma var ju utflyttad sedan lång tid - men nu när jag väl kommer hem från Kreta så är Sofia inte där längre, utan hon är också utflyttad - det kommer bli konstigt. Hon har ju ändå bott hos mig på heltid sista åren!

Ja, det blev en del tårar igår, samtidigt som jag var överlycklig över att få resa till Kreta med underbara Marjo så kändes det tufft att lämna Sofia. Hela dagen så pendlade känslor, funderingar och faktiskt lite ångest - hur kunde det bli så fel att vi åkte före henne? Nu får ju jag inte vara på flygplatsen och vinka och krama om henne när hon åker!! FAN!

Men å andra sidan måste man som förälder släppa greppet och jag har tre veckor framför mig på Kreta med världens bästa, snällaste och vackraste flickvän man kan ha - jag få skärpa till mig och bli en man!!!

Per-Ola Ljung - en klockren lösning.

Igår kablades det ut att Per-Ola Ljung hoppar av Örebro SK omedelbart på grund av familjesjäl och detta trots att han bara för några månader sedan förlängde sitt kontrakt med ÖSK med några år.

Idag är han klar som tränare för GAIS! Ok, med familjen boendes i Helsingborg så är det väl ungefär halva vägen eller mindre att åka för Ljung men det känns ändå lite tveksamt att åberopa familjesjäl om det nu var han som gjorde det - eller var det enbart ÖSK?

Fotbollsmässigt däremot är det en högvinst för GAIS! Detta skall bli riktigt kul. Jag kommer ihåg när Peo kom till Örebro från Helsingborg med energi och frenesi och alla i det laget höjde sig enormt och spelade ut GAIS på Gamla Ullevi men vinstmålet kom först på övertid. En vansinnigt trist förlust för GAIS - men jag minns hur mycket Ljungs inträde i ÖSK betydde för laget. Nu hoppas vi på samma boost i GAIS.

Man undrar ju lite hur mycket GAIS fd tränare Alexander Axén finns med i detta. Är det han som tipsat GAIS att Ljung behövde komma närmare sin familj? Mycket troligt skulle jag påstå, utan att veta.



En sak är i alla fall säker - och det är att detta var en tränare värt att vänta på och jäkligt bra att han är klar redan nu för Ljung tar över direkt som tränare efter GAIS-Öster imorgon! Detta innebär att Peo kommer att få sitta timmar vid datorn för att kolla igenom GAIS tidigare matcher, detta innebär också att ALLA spelarna måste börja jobba. Man kan inte längre vara säker på en plats i laget. Man är heller inte en spelare som bara kommit till bänken hittills utan nu får alla chansen att slå sig in i laget igen. Förhoppningsvis innebär det att lusten att springa, att 'kämpa in i döden' och göra allt vi supportrar begär i arbetsinsats av spelarna äntligen kommer!!

Många av fansen ropade efter en comeback av nämnde Axén. Själv ville jag se Benjamin Westman, en mycket kompetent tränare inom GAIS som dessutom skulle varit en billig lösning. Har vi verkligen råd med Peo Ljung? Jag hoppas verkligen det för nu finns det en framtid för GAIS - och chanserna att hänga kvar ökar med tusen procent!!?

Foto: Två av bilderna från Örebros hemsida fotograf Julia Persson och den på Alexander Axén från GAIS.se, trolig fotograf av den är Claes Hillén

GAIS 2014 - läget är nästan lika illa - igen!

Det var ett tag sedan jag skrev om GAIS. Det senaste inlägget här om Grönsvart skrevs den 30/11 2012. (läs gärna det längre ner på bloggen) Efter det dagboksinlägget om klubben i mitt hjärta så blev jag idiotförklarad, kölhalad och någon antydde att jag måste fått något hjärnslag av den större modellen. Värst var folk från siten gais.nu och framför allt en tjej där.

Jo, jag påstod då att GAIS var så nära konkurs man kunde komma! Och nu cirka 1,5 år senare så vet vi svaret. Jag var inte speciellt fel ute och dåtidens styrelse med Christer Wallin och sportchef Mats Persson var nära sänka klubben för alltid. Hade det inte varit för två man så hade man lyckats. Det fantastisk och makalösa kontrakt man givit Wanderson do Carmo var så tillspetsat att man undrar om hur de två ovan nämnda egentligen tänkte. Hur en klubb med vårt publiksnitt skall kunna betala ut de pengarna. Wanderson den största spelaren i vår historia efterskänkte skulden på ett par miljoner och sade ungefär att han absolut inte vill se GAIS gå i konken. Mycket stort gjort av en stor spelare!

Den andre personen som har räddat GAIS är vår ordförande Tomas Andersson som av köpet av Gaisgården via sitt företag hittills kanske lagt ut 12 miljoner på klubben? Pengar som gör att vi fortfarande kan spela i superettan - utan dom hade vi aldrig fått förnyad elitlicens! Jag som supporter tackar av hela mitt hjärta - förutan GAIS hade livet varit bra torftigt!!

Men vad händer nu förtiden i klubben? Herr Wallin gav ju Thomas Askebrant rollen som tränare. Askebrant verkar vara en oerhört sympatisk man men kan han träna ett lag i fotboll? Förra året började man bra, efter halva säsongen låg vi ändå på gränsen till en Allsvensk plats - men vad hände sen? Var det samma som med Elfsborg när Jörgen Lennartsson tillträdde där - Gulingarna tog visserligen SM-guld en säsong, men spelet hade redan efter halva den säsongen börjat rasa ihop och Lennartsson fick sedan gå. Med nya tränare, inte speciellt meriterade har IFE ett modernare spel än någonsin.

I vintras lurade vi oss själva. Vi trodde vi hade en trupp för Allsvenskan. Vi trodde den nye fyskillen med meriter från handbollen och Sävehof skulle få ordning på orken. Men skall sanningen fram så orkar inte GAIS mer än kanske en halvlek. De är fruktansvärt dåligt konditionstränade. Dessutom truppen vi trodde på - hur tänkte vi? De två anfallare som skulle skjuta oss upp var ju skadade och är det fortfarande och på mittfältets mitt där har vi killar med cementfötter som saknar både speed och teknik.

Men än värre är att det saknas ett spel - det finns ingen grund alls. I Svenska cupen mot bra motstånd då man kunde på inspiration och spelvändningar göra bra resultat gav oss en tro men det var ett korthus man byggt upp. När väl serien började, och motståndarna istället låg lågt och satsade på spelvändningar mot oss, då fanns inget att falla tillbaka på. Killarna visste inte vad man skulle göra och något lagspel eller gemensamt tänk fanns inte alls. För att sedan i andra halvlek falla ihop även defensivt när man inte orkar längre. Lagdelarna är utdragna till max - så cementfötterna i mitten är på väg framåt när bollar tappas och motståndarna vänder och är på väg hem när de borde vara på väg in i straffområdet och något inlägg, någon gång skulle hamna där. Andreas Drugge har varit under all kritik och nye Bobby Warshaw ett direkt felköp. Markus Översjö har inte tempot som krävs och framför allt inte i anfallet där Askebrant försökte med honom. I matchen innan spelades en vänsterback där?? Hur tänkte man? Istället borde man låtit de två lovande ungdomarna Fredrik Jonsson och Shkelqim Krasniqi få speltid och erfarenhet i väntan på att Joel Johansson och Gabriel Altemark Vanneryr äntligen skall bli hela. De båda borde knappt spela något alls innan uppehållet, utan då träna så hårt man kan för att vara väldigt i topp när det sedan börjar igen. Kan man dessutom matcha Malkolm Moensa som vänsterback, ja då kan vi plötsligt få en vänsterkant precis som Elfsborg har med vindsnabbe Niklas Hult kommande bakifrån.

Trots en urusel ekonomi var man tvungen att sparka den trevlige Askebrant - allt annat hade varit självmord. Troligen har ordförande Andersson tagit på sig en ny utgift för GAIS, men vad vet jag. Den nye tränaren kan eller bör inte vara för dyr. När man sparkade den sköne liraren Alexander Axén så försökte man hitta någon ibland ett gäng etablerade tränare men även då kostade de mycket mer än vad GAIS kan betala. Axén som visste hur han skulle lösa GAIS kris i spelet då sa till ledningen i klubben: - Vi behöver en anfallare. Jag vet en som vill komma som inte kostar för mycket. Svaret blev då: - Nej du får ingen anfallare, du får Roland Nilsson som överrock(!) - men morsning, GAIS styrelse/ledning tar inte bara smarta beslut!!!

Nu är det ekonomiska än värre så således borde en billig och bra lösning vara att ge Benjamin Westman ett långt kontrakt med Kjell Petersson som uppbackare. Varför man inte redan gjort det är en bra fråga. Vill inte Westman? Förra gången han var en nödlösning så ville han men fick inte det långa kontrakt han ville ha. Om Westman skulle in borde det skett fortare än fortast för att ge bort en massa tid med en tränare som inte är permanent skapar bara kaos i en grupp. Inte nog med att vi nästan ligger sist vi kastar bort tid i onödan också!

En lyckad säsong framöver nu måste vara att man hänger kvar - att Öis inte går upp en serie och att IFK tappar allt mer på den Allsvenska toppen. Vi i GAIS skall glömma Allsvenskan - dit skall man gå när man har trupp, kansli och ekonomi i balans - så är inte fallet just nu. Jodå, Erik Bergkvist gör ett bra jobb, kanske ännu inte på samma nivå som sin föregångare Johan Gunnebo men ´Frallan´ har varit pappaledig så då saknas det folk verkar det som.

Vad krävs för att GAIS skall klara sig? En ny tränare fort som ögat. En fruktansvärt tung träning från och med det snaraste så killarna orkar hela matcherna. Dessutom det viktigaste - vi måste på något sätt få Tomas Andersson att tycka detta är kul! Hur 17 skall ekonomin klara sig utan denne man? Han betyder så mycket för klubben så jag är inte säker att folk förstår. För gaisare där ute, det är inte Allsvenskt avancemang som är viktigast - det är överlevnad!!

Foto: De flesta av fotografierna är tagna från mitt arkiv av bilder sedan min tid hos GAIS.se. Den siten har genom åren haft ett flertal duktiga fotografer (där även jag själv tagit en liten del bilder de har)vem av dom som tagit vilken av dessa minns jag inte idag.