Jag hade sett flera stycken tidigare. Men på något sätt verkade det ändå finnas en viss koll på dom. Men inte nu. Två stycken stod och kramades, vänslades och hade bara ögon för varandra när deras stora best satte full fart mot mig. Fy fan för lösa hundar! Här kom han galopperande och vad 17 skulle jag göra? Jag hade lite tid på mig ännu, jag var helt oskyddad och nästan utan kläder. Det skulle göra ont! Jag backade några steg ut i vattnet, tillslut nådde det upp ovanför knäna. Men när jag tittade upp mot jycken igen, vände den plötsligt och sprang tillbaka. De två ägarna hade inte ens reagerat. Fly förbannad gick jag upp ur vattnet, upp från stranden och var tacksam att jag klarat mig helt oskadd. Jävla hundägare! (F 'låt bror och Ulle)
Jag gick upp runt fyren och satte mig på en bänk. Hundhistorien var nästan redan glömd, jag satt och njöt av utsikten, gottade mig i solgasset och hade på Tomas Ledin i iPhonen. Livet har sina goda stunder!
Efter en 40-45 minuter tog jag mig neråt och skulle gå runt bakvägen där jag visste det fanns en badplats. Vattnet här inne i en hamnlagun, kan man nog kall det, var lite mer uppvärmt än ute på öppen sjö så det var som att bada i en bassäng. Sedan satt jag på en bänk och torkade i solen!
På fredagen sedan efter 'bara' ha legat på stranden och solat och doppat mig några gånger så skulle Fia och jag ut och äta på kvällen. Mooloolaba är en ort där det funkar att gå ut. Men det är i nästa ort igen där 'Sunshine Plaza' som man går ut tydligen. Maroochydore heter den och gatan heter Ocean street! De är en hel bargata med pubar och resturanger vägg i vägg. Det märktes dock att det var lågsäsong och vinter för nattklubben Sofia och kompisar brukar gå på var under renovering och stängd.Vi beställde in lite olika Tapas och en pint öl. Jodå, det var gott men det kostade 72 dollar! För tre Tapas och en öl (Fia drack vatten) 72 x 7 = 504 kr. Jag tyckte nog det var lite dyrt men det var bara å betala och se glad ut. Men vänta nu? Fungerar inte mitt VISA-kort? Och Inte Sofias heller? Stället hade bytt terminaler samma dag och hade problem med utländska kort. Någon dag tidigare hade jag varit på 'Pianobarnen' vi nu åt på och då fungerade mitt kort utmärkt. Men inte nu.. Det var polsk riksdag runt allt där ett tag, så jag gick på toa och när jag kom tillbaka så fanns det fortfarande ingen lösning.
Jag plockade då upp plånboken för att kolla hur mycket cash där fanns. Jag visste att jag inte hade 72 dollar i kontanter - men väl 65. När Hovmästaren såg att det var det enda som fanns så sa han direkt att 65 dollar is enough! Så vi fick lite rabatt för att deras kortterminal inte funkade. Normalt sätt betalar man ju dricks, men nu var det vi som fick den!!
Igår fredag var en lite sorglig dag annars - för det var första dagen utan bil för Sofia. Hon hade strax efter ankomst köpt en bil för 1100 dollar. Naturligtvis har den tjänat sitt syfte; med kompisar har hon gjort utflykter, varit i Cairns och kört runt mig hahahaha.
Men nu var hon tvungen att ge bort den. Jo, du läste rätt. Någon typ av skatteregistring var tvungen att förnyas nu och för den knappa månad hon har kvar var det mer pengar än bilen var värd. Att den hållit ihop visar på att den hade en enorm krigarvilja för fräsch var den inte! Så killen hon köpte den av fick tillbaka den. Vad han gör med den vet ingen - men skall den köras måste den reggas igen och frågan är om den är värd det?Idag lördag, sista dagen tillsammans här nere har vi varit på stranden igen, badat och legat och solat. Jag somnade en stund och det var underbart att få slappna av och släppa alla tankar och bara flyta bort. Bättre yoga kan kanske inte ha? Sofia har valt att vi skall ha taco-kväll så det blir på Australiensiskt vis, för de har tydligen annat recept på kryddorna här. Men känner jag dottern rätt kommer det bli väldigt gott! Hon har det i blodet, från sin mormor!
Hemresan börjar svensk tid söndagmorgon 04.15 och avslutas måndag 08:10. Jaja, det blir som tidigare till att dricka mycket öl i mellanlandningarna - eller? Nää denna gången blir det först ett fem timmars stopp i Singapore sedan ett kort stopp i Helsinki på måndagsmorgonen, då blir det ingen öl.
Att åka så här långt ända till Australien, då skall man ju planera så man hinner se så mycket som möjligt av kultur och sevärdheter, flänga runt på allt och utnyttja tiden. Normalt sätt är det ju så en långresa går till. Inte denna!
Innan avfärd var tanken att träna på gym, spela lite golf och löpträna så mycket som mjöligt när Sofia var i skolan på dagen - så blev det inte. Tidsomställningen blev brutal. Jag hade svårt att sova på nätterna och på dagen gick det inte. Det blev några timmar på kvällen, sedan vaken länge och några timmar på morgonen. Det är först nu jag kommit in i det - och då skall jag hem!
Hur blev det totalt sett då? Jo, vad var syftet med resan? När dottern hörde av sig, (ja, vi har haft kontakt kontinuerligt via Skype och Messenger hela tiden) denna gång hon hörde av sig var det annorlunda, hon hade en brutal hemlängtan. Jag tänkte det går nog över - men nää. Det satt i och hon hade inte pratat eller låtit på detta sätt innan. Det kändes inget bra hos en pappa.
Jag har under året hon varit borta tänkt väldigt mycket på henne, men lite medvetet 'hållit mig i skuggan' så att säga. Hon skulle få göra sin grej, komma ifrån världen här hemma och växa som människa. Det är viktigt! Givitvis ville man åka ner till henne. Men borde man? Nu blev det ändå så att jag åkte ner men det var ju nu i slutet då hon redan börjat förberedelserna för att åka tillbaka till Sverige!
Ja, nu när du läser detta - sitter jag troligen redan på flyget hem! Och vi får se vart mina två ständiga följeslagare kommer med för nästa äventyr. Ryggan och kepan!!
Tack för denna resa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar